Björnön all in

Nu har det blivit dags att bojkotta asfaltlöpning ett tag. Foten som jag stukade i Thailand återhämtade sig snabbt och det gick att springa fullt ut efter en veckas vila ungefär, men men, i början av den här veckan kom ett bakslag. Efter ett dubbelpass med cirkelfys och HIT på F&S förra torsdagen som stressade foten, målning av Sofies lägenhet i helgen med mycket klättrande på trappstege och sen ett 20 km asfaltspass i måndags med mjuka skor så var det riktigt illa i tisdags. Varje steg som belastade foten gjorde ont.

Det blev lite bättre så i torsdags kväll testade jag med ett lugnt pass lätt snöpulsning med stadiga Spikcross på fötterna, det funkade perfekt, kändes nästan bättre efteråt. Blev ett nytt lite längre och lite snabbare morgonpass på fredagen och det gick lika bra, på dagen i går kändes i stort sett inget i foten. Det blev ett beslut taget för de närmaste veckorna, ingen CF som stressar tålederna, ingen asfalt som "slår" hårt mot foten och inga mjuka skor som låter foten röra och böja sig för mycket. Nu blir det bara mjuka stigar i skogen och det passar ju bra, det är precis vad som behövs inför årets bergslopp.

I dag blev det därför ingen långlördag med VLK, stack istället ut till Björnön och körde ett "all in", ett varv på vart och ett av alla 5 spåren. Började med milen, där var det bara att klafsa fram i 5 cm blött snöslask hela vägen, perfekt underlag för mig i dagsläget. Sen kom 5'an och 2,5'an, och som vanligt på Björnön var 2,5'an plogad så det blev lite renare spår en bit. Efter dom "vanliga" spåren testade jag den lilla vandringsledan på 2 km som jag aldrig sprungit förut, den var riktigt fin i början men efter 1,5 km försvann plötsligt stigen, någon hade t.o.m. satt upp en liten skylt med frågan "vart tog stigen vägen"? 1 km rundan blev det sista spåret och med ett par hundra meter extra på slutet visade det sig att ett Björnön all in är lika med en tuff halvmara i kuperad terräng.

Under tiden jag var ute och sprang gjorde solen några tappra försök att ta sig igenom molnen, men det blev molnen som vann och det kom lite lätta regnstänk också. Våren är inte riktigt här än.

 

Sista pusselbiten på plats i årets planering

Det var inte helt självklart att hitta den biten och att sen få den på plats. 4 lopp var redan inbokade för året, Ursviks Ultra, GL3D, Kullamannen och Kiruna Extreme. Det som har saknats var en riktig bergsultra och helst då en som kan ge en ny lott till nästa lottning för Western States. Just det med Western Staes gör det inte lätt, det finns bara 14 lopp i Europa som räknas som kvallopp nu, det har minskats ned rejält. TEC är det enda loppet i norden och det ligger för nära i tiden för GL3D, sen faller 5 lopp i England bort, dom var fulltecknade redan när jag började kolla i december, och så faller 3 lopp bort i UTMB veckan med de svårigheter det är att få plats där. 2 kändes väl anonyma på nätet i december och 1 verkade ha omständlig anmälningsprocedur.

Återstod alltså bara 2 lopp och båda var lopp som jag redan sneglat på, X Alpine i Schweiz eller Lavaredo Ultra Trail i Italien. Eftersom båda är knappt 12 mil är är det satt en tidsgräns för WS kvalet, det räcker inte att fullfölja på loppets normala tidsgräns. X Alpine vore kul, men med dess extrema kupering känns WS tidsgränsen väl tuff så valet föll till slut på Lavaredo.

Sista helgen i juni blir det några dagar i Dolomiterna. Anmälan dit funkade nästan bra, den öppnade i fredags och med bara 800 platser och okänt tryck i anmälan var det lika bra att hänga på låset vid datorn. Det var det fler som gjorde, servern kraschade och det tog Italienarna hela dagen att få ordning i elektroniken men till slut hade jag en plats bokad. Riktigt sådan panik var det visst inte, jag såg på Facebook nu att det fortfarande finns det 50 platser kvar, nu efter en vecka, men dom lär nog försvinna snabbt. Om någon skulle bli sugen finns det ingen tid att förlora. Ser riktigt fint ut där.

Bilder från loppets hemsida

Löparnas ultimata utmaning

I går kväll fick jag ett tips på facebook i sista minuten om ett program på Kunskapskanalen, "Löparnas ultimata utmaning", det kunde ju vara intressant så det blev ett snabbt byte från OS studions ändlösa repriser på TV3 till Kunskapskanalen.

Vilket program!! Suveränt bra skildrat, inga "skönhetsfilter" pålagda utan rakt ned i den hårda verkligheten. Lyckades verkligen skildra alla fysiska och psykiska utmaningar, alla känslomässiga svängningar, helt enkelt lyckades man förmedla mycket av vad det innebär att springa en extrem ultra. Skildra hur extremt mycket människan kan klara av, långt bortom vad de flesta vågar drömma om, men också att det finns en gräns, bortom den är det ridå. Det gäller att i alla situationer kunna fatta rätt beslut trots alla svängningar.

Helt enkelt ett måste ses program för alla som är nyfikna på ultra eller som redan är fast i "begäret". Det ligger tillgängligt på UR till 9 augusti så det är bara att bänka sig framför datorn och drömma sig bort i 1,5 timma.

Sen får det väl stanna vid bara drömmar den här gången, startavgiften till vart och ett av de 3 varma loppen är 3600 dollar och till Antarktiskt 3 ggr så mycket. Totalt blir det nästan 23.000 dollar sen tillkommer resor, utrustning.....  Bara drömma den här gången alltså, det kostar ju inget.