I varje fall har banan nu blivit officiellt provlöpt och det blev ett riktigt stort gäng på dagens VLK långlördagspass. Kl 7.30 var vi 13 stycken utanför Orientalen, inklusive David som varit ute ett tag redan med pannlampa!?
Den stjärnklara morgonen med några minusgrader hade bytts ut mot dis och 0 gradigt, en riktig höstmorgon. Vi stack ut på runden, de första 5 kilometrarna är de svåraste med några sträckor knixiga stigar, men det gick bra. När vi sen kom ut på den långa sköna sträckan utmed Svartån in mot stan skruvades naturligtvis tempot upp en del men vi hängde ihop bra. Efter 1.31 kom vi tillbaka till Orientalen , då hade klockan hunnit bli 9 och ytterligare ett gäng på 6 personer stod och väntade.
Några klev av efter första varvet, men totalt 19 på en långlördagsträning är rekord.
Sandra var med bland dom nya 6, premiär på VLK träning för henne och innan var hon orolig för tempot. Varför det kan man undra, hon hängde på i tätklungan som drog ifrån lite på det något snabbare andra varvet.
Efter 2 varv blev det många avhopp så ut på 3:e runden blev vi bara 5. Lockande svampskog och deadlines hemma plockade bort ytterligare så till slut blev det bara Per J och jag som kom runt på hela 3 varven.
På sista varvet hade solen kommit fram och det var 10 grader skönt när vi kom i "mål" efter en lagom lördagsrunda på 50 km.
Det lät på kommentarerna som att banan fick godkänt, nu är det bara att planera vidare mot nästa års ultraloppspremiär i stan.
Varför vill man springa långt? För att jag kan är ett vanligt svar eller för att se vad jag kan. När man börjat testa gränserna finns där alltid nya mål. Om målen, vägen dit och hur det gick.
lördag 15 oktober 2011
söndag 9 oktober 2011
Black River Run - Snart är det dags!
Västerås börjar bli riktigt känt i Ultrasammanhang, då måste vi naturligtvis ha vår egen ultratävling också. Nästa år blir det därför premiär för Black River Run 50 miles (eller 50 km för den som vill det) på en 10 miles bana som från skogarna norr om stan når nästan in till stans centrum. Info om tävlingen kommer dyka upp på VLKs hemsida framöver, men för den som vill få ett par smakprov kommer det nu 2 möjligheter...
På lördag den 15 oktober blir det provlöpning, med start vid VSOKs klubbstuga Orientalen, start kl 7.30 för dom morgonpigga och 9.00 för dom som vill sova lite längre. Mera info om provloppet, finns att läsa här.
För dom som inte tar chansen att provspringa nu på lördag så kan ni få lite bilder att lockas av. Min fototokiga dotter Sandra fick ett uppdrag i går innan hösten blev för grå. En del av resultatet ser ni här.
På lördag den 15 oktober blir det provlöpning, med start vid VSOKs klubbstuga Orientalen, start kl 7.30 för dom morgonpigga och 9.00 för dom som vill sova lite längre. Mera info om provloppet, finns att läsa här.
För dom som inte tar chansen att provspringa nu på lördag så kan ni få lite bilder att lockas av. Min fototokiga dotter Sandra fick ett uppdrag i går innan hösten blev för grå. En del av resultatet ser ni här.
Foton: Sandra J
lördag 1 oktober 2011
Respekt, Micke...
Klippet från Ultradistans.se säger allt...
Micke i Feidippedes och Runes spår
Mikael Andersson gick för några timmar sedan i mål som fjortonde man i Spartathlon på en tid under 30 timmar. Ingen annan svensk än Rune Larsson, som har totalt tre Spartasegrar, har någonsin varit bättre.
Micke i Feidippedes och Runes spår
Mikael Andersson gick för några timmar sedan i mål som fjortonde man i Spartathlon på en tid under 30 timmar. Ingen annan svensk än Rune Larsson, som har totalt tre Spartasegrar, har någonsin varit bättre.
fredag 30 september 2011
Prylar upptill och nedtill
Lite om årets nyinvesteringar i min "löpargarderob"
Nedtill...
Jag bokstavligen snubblade ju över New Balance "barfotasko" Minimus Trail i USA i somras. Blev frälst redan efter första provrundan på MTB spåret i somras. Nu, ett par måander senare, kan jag bara konstatera att det håller i sig. Det har blivit Minimus varje gång på MTB spåret och den känns bara bra, fullständig kontroll i steget. Har sprungit lite även på vanliga spår och den kilometer på asfalt jag har till skogen, inga problem, men det är när det blir knixigt och ojämt dom kommer till sin rätt. Hade en tanke att prova Lidingö med dom men vågade inte riktigt, har ju bara kört ca 15 km långa pass i dom än så länge.
Nu så här på höstkanten har dom dessutom kommit till en ny användning, rengjorda från lera och damm blir dom perfekta inomhus också på F&S cirkelfyspass, även där mycket bättre kontroll på foten än med vanliga "tanks" till gympaskor.
Upptill...
Ny lampa är en av de saker som måste skaffas inför UTMB, hade turen inför TEC i våras att få låna och testa en Silva X-Trail Plus. Liten smidig LED lampa med riktigt bra ljus och ett litet pack med Li-jon batterier. Jag var nöjd med ljuset på TEC men den höll inte måttet i drifttid på batteriet, räckte inte hela natten. Det kan ha varit pga att jag inte motionerat det nya batteriet med några upp- och urladdningar. Oavsett vilket så är inte ett laddningsbart batteripack för 1000 kr så lyckat till UTMB, det lär inte räcka 2 nätter och det är svårt att fylla på.
Nu fick det istället bli köp av samma lampa men utan "plus", bara X-trail. Samma bra ljus men med 4 helt vanliga AA batterier som man kan byta varsomhelst, och 1000 kr billigare. Nu blir det lite provlöpning i vinter så får vi se om den håller måttet. Ett första litet test är avklarat med godkänt resultat.
Nedtill...
Jag bokstavligen snubblade ju över New Balance "barfotasko" Minimus Trail i USA i somras. Blev frälst redan efter första provrundan på MTB spåret i somras. Nu, ett par måander senare, kan jag bara konstatera att det håller i sig. Det har blivit Minimus varje gång på MTB spåret och den känns bara bra, fullständig kontroll i steget. Har sprungit lite även på vanliga spår och den kilometer på asfalt jag har till skogen, inga problem, men det är när det blir knixigt och ojämt dom kommer till sin rätt. Hade en tanke att prova Lidingö med dom men vågade inte riktigt, har ju bara kört ca 15 km långa pass i dom än så länge.
Nu så här på höstkanten har dom dessutom kommit till en ny användning, rengjorda från lera och damm blir dom perfekta inomhus också på F&S cirkelfyspass, även där mycket bättre kontroll på foten än med vanliga "tanks" till gympaskor.
Upptill...
Ny lampa är en av de saker som måste skaffas inför UTMB, hade turen inför TEC i våras att få låna och testa en Silva X-Trail Plus. Liten smidig LED lampa med riktigt bra ljus och ett litet pack med Li-jon batterier. Jag var nöjd med ljuset på TEC men den höll inte måttet i drifttid på batteriet, räckte inte hela natten. Det kan ha varit pga att jag inte motionerat det nya batteriet med några upp- och urladdningar. Oavsett vilket så är inte ett laddningsbart batteripack för 1000 kr så lyckat till UTMB, det lär inte räcka 2 nätter och det är svårt att fylla på.
Nu fick det istället bli köp av samma lampa men utan "plus", bara X-trail. Samma bra ljus men med 4 helt vanliga AA batterier som man kan byta varsomhelst, och 1000 kr billigare. Nu blir det lite provlöpning i vinter så får vi se om den håller måttet. Ett första litet test är avklarat med godkänt resultat.
söndag 25 september 2011
Lidingöloppet avklarat
Så var det då avklarat för i år, Lidingöloppet alltså. Det man inte kan klaga på är vädret, en kristallklar höstmorgon med några få plusgrader, sen värmde solen sakta men säkert upp landskapet så att det till start var 15 grader, helt perfekt eftersom det var lite svalare i skogen där solen inte kom åt.
Kan inte heller klaga på mitt lopp med tanke på att jag inte alls toppat formen med intervaller och fartpass, hade inte något specifikt mål mer än att försöka göra ett väldisponerat lopp. Det är lite svårt att få till detta på Lidingö när alla panikrusar i starten för att inte hamna i kön när det blir smal körväg redan efter 1 km: Värst är det i startled 1C där jag alltid hamnar nu för tiden. Jag tog det medvetet förhållandevis lugnt denna första kilometer och även några till, istället för att jaga luckor i kön utnyttjade jag tillfällen när dom dök upp. När vi rundat Kyrkviken efter 8 km var kön så uttänjd att det efter det bara var att springa på i stort sett.
Psykologiskt var det ett perfekt upplägg, sprang förbi folk hela tiden. Från där den smala vägen börjar efter 1 km till någon meter före mållinjen, väldigt mentalt stärkande när man passerar en efter en och känner sig stark. Någon enstaka kom naturligtvis förbi mig också och några passerade växelvis, bl.a. Gunnila som jag fick ge mig mot när hon passerade för 3:e gången strax före Abborbacken för att gå i mål på nytt VLK rekord på damsidan. Höken dök upp framför mig i backen med 2 km kvar, det gick tugnt för han då efter en stark början så det blev en snabb passage i backen. Många blev passerade, jag låg på 2036:e plats bland herrarn efter 5 km men slutade 828. Uppmot 1200 löpare passerade på 25 km, även om några av dessa fanns i senare startgrupper så var det säkert över 1000 jag sprang förbi, en löpare var 25:e meter i snitt, kul och stärkade var det som sagt.
Några saker måste jag däremot klaga på...
Man kan tycka att arrangörerna av Lidingöloppet börjar bli lite väl snikna, eller vad skall man säga när man får betala 40 + 20 kr för transport av ombyte och värdesaker från Lidingövallen till målet, räcker inte den redan höga startavgiften och att alla loppen växer så det knakar och blir fyllda till max. När det dessutom är för 47:e gången så borde det mesta av investeringar och annat som behövs vara gjorda.
Nästa klagan är på vår statliga television som vi i princip är tvugna att finansiera varken vi vill se den eller inte. Jag har i princip slutat titta på de sportnyheter om finns, det är nästan precis lika illa där som i alla tidningar, det existerar bara fotboll i huvudet på våra sportjournalister, möjligen uppblandat med lite motor, golf och ishockey. Eller vad skall man säga, jag kollade på Sportnytt i går mest för att få mina farhågor bekräftade. Här är världens största löparhelg i gång med över 40.000 deltagare mindre än 1 mil från TV-huset. Under ett 15 minuter långt Sportnytt kl 19.45 i går nämns inte detta med ett enda ord, samtidigt på dessa 15 minuter lyckas man klämma in 3 block om fotboll, det börjar med fotboll, är fotboll mitt i och slutar med fotboll. I Lidingös alla lopp finns det allt, elit, bredd och ungdomar, det finns hur många möjligheter som helst för olika vinklingar på ett reportage, men det är klart, man kan ju bli skitig om fötterna om man måste kliva ned från pressläktaren, det är ju ingen garanti för att solen skiner som den gjorde.
Kan inte heller klaga på mitt lopp med tanke på att jag inte alls toppat formen med intervaller och fartpass, hade inte något specifikt mål mer än att försöka göra ett väldisponerat lopp. Det är lite svårt att få till detta på Lidingö när alla panikrusar i starten för att inte hamna i kön när det blir smal körväg redan efter 1 km: Värst är det i startled 1C där jag alltid hamnar nu för tiden. Jag tog det medvetet förhållandevis lugnt denna första kilometer och även några till, istället för att jaga luckor i kön utnyttjade jag tillfällen när dom dök upp. När vi rundat Kyrkviken efter 8 km var kön så uttänjd att det efter det bara var att springa på i stort sett.
Psykologiskt var det ett perfekt upplägg, sprang förbi folk hela tiden. Från där den smala vägen börjar efter 1 km till någon meter före mållinjen, väldigt mentalt stärkande när man passerar en efter en och känner sig stark. Någon enstaka kom naturligtvis förbi mig också och några passerade växelvis, bl.a. Gunnila som jag fick ge mig mot när hon passerade för 3:e gången strax före Abborbacken för att gå i mål på nytt VLK rekord på damsidan. Höken dök upp framför mig i backen med 2 km kvar, det gick tugnt för han då efter en stark början så det blev en snabb passage i backen. Många blev passerade, jag låg på 2036:e plats bland herrarn efter 5 km men slutade 828. Uppmot 1200 löpare passerade på 25 km, även om några av dessa fanns i senare startgrupper så var det säkert över 1000 jag sprang förbi, en löpare var 25:e meter i snitt, kul och stärkade var det som sagt.
Några saker måste jag däremot klaga på...
Man kan tycka att arrangörerna av Lidingöloppet börjar bli lite väl snikna, eller vad skall man säga när man får betala 40 + 20 kr för transport av ombyte och värdesaker från Lidingövallen till målet, räcker inte den redan höga startavgiften och att alla loppen växer så det knakar och blir fyllda till max. När det dessutom är för 47:e gången så borde det mesta av investeringar och annat som behövs vara gjorda.
Nästa klagan är på vår statliga television som vi i princip är tvugna att finansiera varken vi vill se den eller inte. Jag har i princip slutat titta på de sportnyheter om finns, det är nästan precis lika illa där som i alla tidningar, det existerar bara fotboll i huvudet på våra sportjournalister, möjligen uppblandat med lite motor, golf och ishockey. Eller vad skall man säga, jag kollade på Sportnytt i går mest för att få mina farhågor bekräftade. Här är världens största löparhelg i gång med över 40.000 deltagare mindre än 1 mil från TV-huset. Under ett 15 minuter långt Sportnytt kl 19.45 i går nämns inte detta med ett enda ord, samtidigt på dessa 15 minuter lyckas man klämma in 3 block om fotboll, det börjar med fotboll, är fotboll mitt i och slutar med fotboll. I Lidingös alla lopp finns det allt, elit, bredd och ungdomar, det finns hur många möjligheter som helst för olika vinklingar på ett reportage, men det är klart, man kan ju bli skitig om fötterna om man måste kliva ned från pressläktaren, det är ju ingen garanti för att solen skiner som den gjorde.
fredag 23 september 2011
Lidingöloppet
I morgen är det då dags för ett av dom stora loppen i Sverige, lite märkligt är det att alla och några till skall vara med på några få extremt stora lopp och trängas, när alla andra fina lopp som finns i landet får vara glada om det kommer 100 själar av dom mest inbitna.
I år skall jag själv dit och trängas, omöjligt att lägga upp loppet som man själv vill när det inte går att få flyt i löpningen förrän efter halva banan eller så. Eftersom fokus under hösten för min del är långt och länge istället för fart så har jag inte toppat formen för att göra något pers eller gå sub 2.15, så trängseln gör inte så mycket. Det skall istället bli ett omväxlande långpass med tempo och säkert lite naturlig fartlek för att komma fram. Vi får se, det kanske ger bra effekt på resultatet också.
Vädret ser ju ut att bli lovande, på Rapport pratade dom just om "medelhavsvärme" visserligen lite nedkyld till nordiska förhållanden, men +17 i slutet av september är i varje fall rätt varmt.
I år skall jag själv dit och trängas, omöjligt att lägga upp loppet som man själv vill när det inte går att få flyt i löpningen förrän efter halva banan eller så. Eftersom fokus under hösten för min del är långt och länge istället för fart så har jag inte toppat formen för att göra något pers eller gå sub 2.15, så trängseln gör inte så mycket. Det skall istället bli ett omväxlande långpass med tempo och säkert lite naturlig fartlek för att komma fram. Vi får se, det kanske ger bra effekt på resultatet också.
Vädret ser ju ut att bli lovande, på Rapport pratade dom just om "medelhavsvärme" visserligen lite nedkyld till nordiska förhållanden, men +17 i slutet av september är i varje fall rätt varmt.
lördag 17 september 2011
Återfall?
Det är mer än 2 år sedan det blev en orienteringstävling, i maj 2009. Jag har aldrig haft ett så långt uppehåll sen jag började springa i skogen 1974, inte ens under utlandsåren på 80-talen. Nu tyckte Sandra att vi skulle på en tävling i höst, why not?
Träning blir det ju i vilket fall som helst och kul med lite variation. När det dessutom är en så perfekt höstdag som idag kunde det inte bli bättre. Vi åkte till Upplandsskogarna en bit norr om Heby för att springa OK Triangelns medeldistanstävling. För er som inte är så insatta i orientering innebär medel att det är en kort bana (ca 4 km) med många kontroller i svårorienterad terräng...
Detaljrikt och svårt var det med superfin terrräng, mycket berghällar och ren skog, men efter 2½ års uppehåll med orienteringen blir man lite ringrostig. Det var nog tur att man tappat bort löpsteget i skogen så det inte gick så fort, det blev tid att missa en del ändå på banan.
Kul med lite orientering som omväxlingen, dom andra i VSOK undrade förvånat vad vi gjorde där. Nån tyckte jag kunde ju springa hem. Varför inte, 75 km hade ju blivit lite mer som ett träningspass ;-)
Även om det var kul omväxling så blir inte återfallet varaktigt, någon enstaka gång om året får nog räcka och en annan gång kan man ju planera in hemresan till fots.
Träning blir det ju i vilket fall som helst och kul med lite variation. När det dessutom är en så perfekt höstdag som idag kunde det inte bli bättre. Vi åkte till Upplandsskogarna en bit norr om Heby för att springa OK Triangelns medeldistanstävling. För er som inte är så insatta i orientering innebär medel att det är en kort bana (ca 4 km) med många kontroller i svårorienterad terräng...
Detaljrikt och svårt var det med superfin terrräng, mycket berghällar och ren skog, men efter 2½ års uppehåll med orienteringen blir man lite ringrostig. Det var nog tur att man tappat bort löpsteget i skogen så det inte gick så fort, det blev tid att missa en del ändå på banan.
Kul med lite orientering som omväxlingen, dom andra i VSOK undrade förvånat vad vi gjorde där. Nån tyckte jag kunde ju springa hem. Varför inte, 75 km hade ju blivit lite mer som ett träningspass ;-)
Även om det var kul omväxling så blir inte återfallet varaktigt, någon enstaka gång om året får nog räcka och en annan gång kan man ju planera in hemresan till fots.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




