söndag 28 augusti 2011

I Skövde blir man trött

Appropå frågan i veckan som inte Jonas Buud kunde svara på, så har jag i varje fall för min del än en gång konstaterat att i Skövde blir man trött. I varje fall när man försöker springa i 24 h och speciellt när det är drygt 25 grader varmt i en strålande sol på en löparbana.

För att ta det hela från början så gick starten i fredags kl 12 mitt i den stekande solen.
Foto från jogg.se

De första 6 timmarna rullade på perfekt enligt planen, springa 21 varv som ger 8,4 km, på 6 h blir det 5 mil. I slutet av varje timma blev det 2 gåvarv med lite mera ätande och drickande, lite återhämtning och lite bonusmetrar medans man gick. Efter 6 h hade jag kommit upp i 55 km.
Problemet var värmen, den hindrade inte så mycket i den låga farten man höll men den ganska fuktiga värmen lakade ur kroppen trots att man åt och drack ordentligt.Inte ens på kvällen blev det svalt, linnet som åkte av när solen inte var allt för brännade stark på eftermiddagen fick vara av till framåt 22 på kvällen.

Jag hade en lite lätt svaka 2-3 timmar under kvällen men vid 23-tiden kvicknade jag till igen och forstatta att nöta på, vid midnatt och 12 h passagen var jag uppe i 102 km. Perfekt, halva tiden och halva målet nått med en liten lagom uppsida.

Småtimmarna gick och det rullade på riktig bra, ingen trötthet av sömnbehov och ingen trötthet av energibrist, bara lite trötthet i vader och vrister, men det gick att springa riktigt långa sträckor. Kl 4 var jag uppe i 13 mil, men ungefär då var det mer eller mindre stopp.
Försökte med 2 korta "sovpauser" á 15 minuter som var så effektiva förra året och försökte med lite längre pauser vid matlådan men inget gav resultat.

20-mils målet försvann direkt och efter några timmar även hoppet att klara nytt pers, alltså lite över 17 mil. OK, vad gör man då när det är 5-6 h kvar och inga vettiga mål finns kvar, det fick bli lite pannbensträning. Någon kom med det ljusa förslaget att jag ju kunde satsa på 100 miles, why not!, alltid något.

Efter lite överslagsberäkningar, det tog några varv att genomföra dessa man är inte helt klartänkt i det läget så att säga, kom jag fram till att jag kunde gå och klara 100 miles om jag höll en rask gåfart och inte tog några stopp. Om det skulle behövas kunde jag ju försöka springa lite på slutet. Det funkade, gå gick bra så jag gick och gick med lite mat och dricka i farten. Provde lite löpning men det blev inte många varv och behövdes inte sista timman. 100 miles var avklarde när det var ungefär 10 minuter kvar. Då hade det både kunnit komma ett kolsvart åskväder med regn näst sista timmen och efter det en ännu fuktigare värme.

Höstens första 24 h avklarad och målen får jag spara till Bislett, där lär det i varje fall inte vara 25 grader.

torsdag 25 augusti 2011

Sova en stund

Nu är det snart dags att försöka sova några timmar, men det brukar vara svårt att slockna i förtid så det blir nog inte fler timmar än vanligt, i morgon bitti bär det av till Skövde...

... men nu för tiden är man inte off-line ens när man är ute och springer, även om det är mitt i natten. Om någon är nyfiken så dyker jag och dom andra upp på Jogg.se's live bevakning av tävlingen. Bara att kolla in här.

onsdag 24 augusti 2011

När blir man trött?

Ja det lär jag nog märka någon gång under natten mot lördag någonstans på en löparbana i Skövde, men det finns någon som inte nått gränsen än.

Läste precis en fantaktiskt bra artikel om Jonas Buud och om ultralöpning i allmänhet i Sport Expressen, tack David för tipset och tack Sport Expressen för en bra artikel.

Artikeln börjar med frågan "Varför har knappt någon av oss hört talas om Jonas Buud?" Det är i och för sig lätt att svara på, inga journalister intresserar sig för sporter som inte går att se från en läktare, som t.ex. vår egen lokala VLT. Är det 8 sportsidor en måndag handlar 7,5 om fotboll, en träningsmatch i hockey får en dubbelsida medans stans OS guldmedaljör i kanot får ett litet hörn på en sida när han tagit sig till VM final igen efter många år.

Men tillbaka till Jonas, han är helt obegriplig. Inte blivit trött än?? Efter att ha vunnit Swiss Alpine 5 ggr på raken, kört TEC på 12 h med bara några pannkakor som påfyllning, o.s.v... Hur länge räcker energin i karln?

Hoppas nu bara att ögonen öppnas på fler journalister, vilka stjärnor det göms i vårt långa land.


måndag 22 augusti 2011

Skövde igen

Nu är det snart dags att se om man har blivit något klokare på 1 år, i varje fall när det gäller att klara ett ultralopp. Även om jag får vara jättenöjd med 24 h premiären förra året, 17 mil och 2:a i RM, så fanns det mycket som kunde gjorts bättre. Framförallt så gick det lite för fort i början de första 4 timmarna, om man nu kan kalla 6 min tempo för fort, men det var fortare än jag hade tänkt mig och det straffar sig alltid senare. Dessutom kom jag av mig i min rutin med gå-varv och småätanden alldeles för tidigt efter skyfallet vi fick över oss vid 21-tiden.

Nu är "matlådan" nästan färdigpackad igen, lite mera genomtänkt än förra gången, och en ny plan är bestämd för loppet. Vi får väl se hur länge det håller den här gången. Det tycks ju inte bli några problem med plötsliga skyfall enligt väderprognosen i varje fall, ser snarare ut att bli regn mest hela fredagen.

I morgon blir det några kilometers lättjogg och sen maximal vila i 2 dagar, det börjar kännas otåligt i kroppen efter så lite träning under flera dagar. Det får den vanliga effekten att man känner efter alla möjliga konstigeter lite här och var, lite "inför loppet hypokondri". Jag tror dom flesta löpare har känt av fenomenet.

På fredag och genom natten mot lördag får vi se hur det blir, det går antagligen att följa loppet på jogg.se om någon är nyfiken.

torsdag 11 augusti 2011

2 x 24 h

Nu är det dags att få till några fler riktigt långa lopp som träning inför UTMB nästa år, då kommer man vara ute i bergen långt mer än ett dygn. Visserligen är inte startplatsen säkrad förrän lottningen i Januari, men steg 1 att ha klarat tillräckligt med kvallopp är klart. Blir det otur i lottningen till 2012 är det bara att ta en ny chans med förtur 2013. I vilket fall som helst går det inte att vänta med träningen tills i Januari då man vet säkert, det är bara att bygga vidare på uthålligheten redan nu, inte minst mentalt.

Har planerat höstens lopp med tanke på detta och då blir det 2 x 24 h, dvs 2 stycken 24 h lopp med 3 månaders mellanrum.

Skövde 24 h på Ultrafestivalen i Skövde sista helgen i Augusti, det blir en favorit i repris, om man nu kan kalla mitt första och hittills enda lopp där för favorit. Bra gick det i varje fall i premiären, har ju t.o.m. en 2:a plats i RM att försvara. Om inte det blir något fel på dagsformen så är målet att förbättra dom dryga 17 mil det blev då. Har blivit lite klokare sen dess och kan förhoppningsvis disponera loppet en aning bättre.

Nästa gång det är dags är i slutet av November, då går största 24h loppet i Skandinavien på Bislett eller snarare under Bislett. Loppet går i en kulvert under läktarna där man byggt en "2-filig" löparbana. Taket är satt till 130 startande, vi får se om det blir fullt. Funderade på loppet lite förrut, sen pratade jag och Robert om det på ett långpass för ett par veckor sedan. Vi tog snabba beslut och anmälde oss båda två.
Målet på Bislett tar vi senare, kanske bättra Skövde resultatet lite till, men det är långt dit.

Hoppas fler vill hänga på och testa gränserna lite mer, än så länge går det anmäla sig till båda loppen och 24 h lopp innebär ju att man springer så mycket man vill, man kan stanna eller stoppa precis när man vill. Man kommer så långt man gör och man hinner träffa många andra lika tokiga under tiden och utbyta lite kloka ord om det mesta.

Med 2 x 24 h blir det inget annat seriöst tävlande i höst, Lidingöloppet visserligen plus möjligen en mara eller SUM men då blir det bara som långpassträning med lite omväxlingen. Inte pressa några pers.






måndag 1 augusti 2011

Han gjorde det igen...

Jonas Buud alltså, vår sanlöst suveräna ultralöpare vann Swiss Alpine igen. Naturligtvis är det nästan så man vill säga, 5 segrar på rad är det ingen som gjort förrut och det ser inte ut att finnas något hot i närheten heller.

Läser man Jonas blogg och tittar på inslaget från Schweizisk TV som han länkar till så ser det så oerhört lätt och avslappnat ut. Speciellt kul att se helikopterbilderna när han passerar och drar ifrån engelsmannen som visade sig vara det enda hotet och det hotet var lätt att lägga bakom sig tycks det. Han blev ännu en av alla olika som blivit 2:a bakom suveränen.

Lite flash back att titta på bilderna, det är 4 år sedan nu som jag gjorde min ultra debut på plats i Davos. Den gången var det ingen där som viste vem Jonas Buud var. När jag kom i mål efter 9.40 och försökte återhämta mig nog för att stappla bort till hotellet var det dags prisutdelning. OK, jag sitter en stund till och kollar på den. Segraren ropas upp, Jonas Buud, Schweden!!! Den blå-gula går i topp, Du gamla du fria spelas och jag tar mig efter ett tag tillbaka till hotellet med mycket lättare steg än jag trott.
Samtigt försöker pressen på plats frenetisk ta reda på vem denne Jonas är!? Numera vet man bättre och man lär inte glömma på bra länge.

Bjuder på lite blider från den gången 2007, kanske kan det locka några som inte prövat detta härliga lopp än.