lördag 30 oktober 2010

Det blev lite ordning i varje fall...

Det blev lite ordning på träningen till slut denna vecka, lyckades hinna med alla pass precis som jag tänkt utan en massa andra kvällsaktiviteter eller förkylningar.

I måndags ett intensivpass på F&S, det kändes att man börjat komma in i det nu, hängde nästan med i alla Nadjas 50 olika nonstop armhävningar i första styrkepasset, sen var det bara att ge järnet, med spänst, bålstyrka och puls, en timma intensivkörning som känns hur nyttig som helst för hela kroppen.

I tisdags var det löpteknik med Markus Stålbom igen, körde en milrunda först för att det skulle bli lite träning också och inte bara teknik. Men tekniken är nyttigt, att bli lite mer medveten hur man springer och så. Det sägs ju att det är svårt att lära gamla hundar sitta och har man sprungit i typ 40 år så ändrar men nog inte steget så lätt, men det fungerar att tänka till en del i olika situationer.

I torsdags skulle jag köra ett eget tempopass, men det blev ett pass med VSOK från Orientalen, årets första träningspass därifrån för min del. Skulle ändå vara på möte där efteråt. Det blev ett bra pass, tempot hamnade lite snabbare än 4.30 efter uppvärmningen, sen var det bara att köra. Nu blev det i stort ett eget 15 km tempopass ändå eftersom dom andra släpte. Många var ju inte där och Öset tog det lugnt inför helgens Frankfurt Marathon.

I dag blev det lördagslångpass med VLK. Vi var sju idag, en riktigt varm höstdag, det blev en bra 3-milsrunda med tempo runt 5.00 sista halvan.

I morgon blir det en liten kort och lugn runda för egen del. En helt vanlig träningsvecka till slut efter en månad av mycket annat. Det känns skönt, om 2 veckor är det dags för vintermaran i Sala, det blir inget topptempo där men det skall bli kul med en tävling i November.

söndag 24 oktober 2010

Ordning i (tränings)tillvaron...

Nu har det varit alldeles för många veckor med allt möjligt annat än någon ordning med träningen. Borta med jobbet, förkylning, massor med möten av olika slag på kvällarna, träning har det bara blivit när det har funnits tid.

OK jag sprang visserligen SUM (50 km) för 2 veckor sedan så helt still har jag inte suttit men ändå, bara 8 löppass och 3 jympapass på 4 veckor!

Oktober får bli en tidig återhämtningsmånad så här i efterhand, det skadar ju inte med en sådan ibland också. Nu är det bara att försöka få lite ordning i rutinerna igen och bygga upp träningen till vårens utmaningar, med TEC i April och kanske Nove Colli i Italien i Maj, plus några andra mer "normala" lopp.

Det började redan nu i helgen, det var visserligen städdag ute i kvateret i går så jag fick umgås med grannarna istället för att ta ett lördagslångpass, men det blev bra ändå. Testade ett testpass på F&S i går eftermiddag, Intervall Flex, halva passet var intensivt med ca 30 sekunders intervaller med all möjlig styrka och puls. Sen kom andra halvan av passet med massor av tänjande övningar som sträckte ut alla stela löparmuskler och många fler. Annorlunda och kul pass, nyttigt för en löpare. Får hoppas det kommer med på programmet framöver.

Långpass med VLK blev det ändå i helgen, vi var många som inte kunde i går så det blev ett 30 km pass på söndagsmorgon i stället. 7 st kom till start 8.45, en frostig och skön höstmorgon. Vi han precis runt innan det utlovade regnet började.

Nu får vi se om det kan bli en mera normal träningsvecka, med jympa måndag, löpteknik tisdag, egen runda torsdag och långpass lördag.

torsdag 21 oktober 2010

Fartökning...

Fartökning kanske behövs i mitt bloggande, men nu har det inte hänt så mycket löpmässigt sedan SUM att skriva om. Först en vecka med lite förkylning på gång som inte blev något av och sen en vansinnigt fullbokad vecka, dygnet runt känns det som.

Trots detta blev det lite fartökning i veckan, i tisdags körde vi den numera traditionella (2:a gången) Arosfemman, VLKs KM på 5000 m bana. Efter värsta höstdagen hittils i år så klarnade det upp lagom till start och slutade regna, det blev nästan perfekta förhållanden på Arosvallen. Förkylningar, regn och annat hade tyvärr skrämt bort många så vi blev bara 18 startade till slut. Roger och Emma tog hem segrarna, ganska väntat, själv lyckades jag i varje fall pallra mig under 20 minutersgränsen på 19:48. Får vara nöjd med det, det är ju uthållighet snarare än snabbhet som det blivit mer av senaste året, trots det en halvminut bättre än förra årets lopp på isbana. Efter loppet var nästan alla med på en trevlig och lång middag på Tabazco, minst lika traditionellt som loppet.

När jag nu ändå fått upp farten blev det ett snabbdistanspass i dag, 10 km i knappt 4.30 tempo, det var nog i maj jag körde så senast. Egentligen passar det bra med lite fart nu ett par veckor. Jag har valt mellan KUL-helgen i Bredsand med 50+50 km första helgen i November eller Vintermaran i Sala helgen efter. Nu har släkten bestämt sig vilken helg dom kommer på besök från Småland, så då fick det bli Vintermaran för min del. Nu har jag 3 veckor på mig att få upp lite fart i benen igen. Vi kan ju faktiskt ha en viss chans i lagtävlingen och ta hem Vintermaran till Västerås om 2 år.

söndag 10 oktober 2010

SUMmering


Ännu ett litet steg på vägen mot dom stora bergen om 2 år. Dags att göra lite summering, från en härlig höstdag i Södertörnskogarna i går.
Morgontåget från Västerås kl 06.53 redan, lite väl tidigt men man kan ju inte lita på SJ så en timmas marginal kändes bra. Ovanligt nog fungerade transporten så jag kom fram till starten vid Björkhagen bland dom första lagom när arrangörerna hade öppnat omklädningen.
Det blev en timmas lugn laddning innan start, samtidigt började solen bryta igenom morgonens dimmoln, det såg lovande ut för dagen.
Klockan 10 gick starten, vi var ca 150 stycken som stack iväg över ängen, först var det en runda på några kilometer elljusspår innan vi passerade starten en gång till, detta för att hinna sprida ut fältet innan man kom till den smala Sörmlandsleden.
Efter 5 km på småvägar och förbi golfbanor svängde vi in på själva leden. Tempot sjönk dramatikt när det plötsligt blev väldigt mycket rötter, sten och berghällar, som dessutm var hala efter torsdagens regn. Nu kom en sträcka på 15 km som gick i en fantastiskt fin miljö att springa i. Upp och ner över bergen coh förbi massor av små sjöar, allt inbäddat i en solig höstglöd. Det kändes som att man var mitt ute i vildmarken, att det finns en sån miljö i princip mitt inne i huvudstan måste vara unikt i världen.
När vi mer eller mindre klättrat nedför ett berg vid Tyrösöflaten och passerat 20 km märket började en sträcka med väglöpning i en båge runt Tyresta Nationalpark. Det började med grusväg, blev lite asfalt i mitten och sen mera grus. Vid 23 km, mitt i banans värsta stigning, hade en åskadare bänkat sig. Han rapporterade att jag passerade på 33:e plats, det kändes bra och gav lite extra energi nu när det börjat vara ganska glest med löpare.
Vid Tyresta By tog grusvägen slut, då hade vi sprungit drygt 35 km och benen hade stumnat rejält efter 15 km väglöpning. Man kan lugnt säga att det blev en riktigt utmaning att med stumma ben på nytt ta sig an en sträcka med tekniskt svår stig, massaor av hala rötter och stenar igen. Lyckades hålla mig springande trots allt men det blev en rejäl temposänkning. Sista milen in mot mål blev det lite lättare löpning igen med en hel del mottionsspår, men trots det var utmaningarna inte slut.
När det var 3 km kvar var vi framme vid målet och skulle bara "bara" runda en liten sjö. Den såg inte stor nog ut för att vara 3 km runt och förklaringen kom. De sista 2 milen hade jag sprungit mer eller mindre själv men på raksträckan i bortre ändan av sjön såg jag att det kom 3-4 löpare bakom som jag passerat tidigare. Dags att försöka öka tempot. Då kom den sista utmaningen, bakom sjön stack spåret ut i skogen med 4 rejäla och branta stigningar upp och ner, jag som tänkt mig en fartökning utmed sjön, nu det var inte direkt läge för tempoökning. Lyckades hålla undan alla utom en av de löpare som kom bakom och som tur var blev det ingen spurtstrid, ännu en sista utmaning kom nämligen de sista 10 meterna före mål då vi skulle över en mjuk beachvolleyplan.
SUMeringen blir i varje fall att jag är nöjd, i mål på 4.36. Mitt mål var att klara mellan 4.30 och 5.00. Loppet var riktigt härligt med mycket stor variation på banan och lagom mycket folk, aldrig trångt men samtigt aldrig helt själv heller, det var alltid någon inom synhåll att komma ifatt eller bli omsprungen av. Perfekt med start 100 m från tunnelbanestatioenn och mål 100 m från pendelstationen. När sen solen sken hela dagen och det var precis lagom höstvarmt så är det inte mycket man kan klaga på. Helt klart ett lopp att rekomendera.

onsdag 6 oktober 2010

SUM på lördag

Nu börjar det närma sig för ännu en tävling, på lördag är det dags för SUM (Sörmland Ultra Marathon). 50 km på Sörmlandsleden från Nacka till Handen i en vid båge runt Tyresta Nationalpark. Skall bli kul med ett nytt lopp och speciellt med ett litet lagom Ultralopp i terräng.
Genomtänkt arrangemang också, tunnelbanan direkt till start coh pendeln hem från målet, bara att haka på med morgontåget från Västerås, men det är nog bäst att stoppa in lite SJ marginal och åka en timma tidigare.
Vädret ser ut att bli ganska fint höstväder även om SMHI just nu gömmer lördagssolen bakom ett moln i prognosen, men det hinner säkert bli bättre, 10 grader och inget regn är ju perfekt höstväder i varje fall.
Det är över 120 i startlistan just nu så det blir gott om folk i skogen innan det hinner sprida ut sig men det brukar gå ganska fort sen är det fritt fram att köra på.
Planen för mig denna gång blir inte att köra på för hårt i varje fall. Jag har haft lite känningar i ett knä till och från senaste veckorna så jag går ut lugnt, men det kanske blir en bra taktik som betalar sig på slutet. Vi får se på lördag.
Vill ni läsa mer om loppet och kanske bli sugna att komma med, kolla länken till höger, det går att anmäla sig på plats.

lördag 2 oktober 2010

Återvänd...

Tiden går fort nuförtiden. Har varit mer eller mindre off-line en dryg vecka nu, med bara begränsad kontakt till dagens elektroniska omvärld och även löparvärlden. Det är inte tekniken som har varit begränsningen utan tiden. Nuförtiden snurrar tiden alltid fort och ibland har den en förmåga att snurra vansinnigt fort när allt händer på en gång.
Förra veckan var det 2 heldagar möten på jobbet onsdag-torsdag. På torsdag kväll var det sen dags för Barcelonaresa med gamla VSOK gänget som min 50-årspresent. Flygledarstrejk i Frankrike gjorde att vi inte var framme förrän 3 på natten, men när man flyger med Ryanair får man vara tacksam att man kommer fram överhuvudtaget om det strular. Trots en lång natt på flyget blev det ett morgonpass kl 8, man kan ju inte gärna missa chansen när solen går upp över beachen och det är 20 grader.
Efter 3 intensiva dagar i Barcelona, det blev drygt 40 km löpning också, kom vi hem sent söndag kväll.
Måndag morgon var det dags igen, iväg med buss från jobbet för ett 3 dagars marknadsmöte med våra säljare från omvärlden. Dom var sen kvar på jobbet i slutet av veckan så det blev mycket möten och långa dagar.
Det blev en bra vecka att passa på och ta vilovecka från löpningen och låta det lite ömande knäet och den irriterade näsan vila.
I dag känns det som man återvänt till ett normalt liv, bara varit hemma och inte haft några måsten, inte ens ett långpass, fick räcka med en lugn milrunda för att runda av viloveckan.
Nu är det dags att börja tänka på SUM nästa lördag, kul med ett nytt lopp igen.