lördag 28 april 2012

Morgonpass i Budapest

Andra dagen här i stan var det dax för ett morgonpass. Lite bortskämda är dom här, på Margaretön finns det en drygt 5 km lång löparbana. Den går runt hela ön med ständig utsikt över Donau och när solen är på väg upp är det såååå skönt att springa där, det var det många som tyckte.
När man sen kan njuta av sol och 30 grader hela dagen och avsluta på något av baden är det lätt att glömma bort att det bara är april, bara 2 veckor sedan det var snöpulsning och lera på TEC.



onsdag 25 april 2012

Black River Run vs. UTMB

Då var det klart, Black River Run har blivit utsett som kvaltävling till UTMB, CCC och alla dom andra loppen i "The North Face® Ultra-Trail du Mont-Blanc®", kul.
De 50 miles som är långa sträckan på BRR ger 1 kvalpoäng. Banan är naturligtvis mycket flackare än bergen runt Mont Blanc, men längden kombinerat med 500 höjdmeter totalt och trail-karaktären på mycket av banan är OK för 1 kvalpoäng. Kan vara bra nu när man höjt ribban för antal poäng som behövs inför 2013.

Det börjar vara dags att planera era tävlingar till hösten och dags att skicka in en anmälan till BRR, info finns på www.blackriverrun.se


söndag 22 april 2012

Grymma resultat på 100 km VM i Seregno i dag

Jonas Buud - VM och EM silver på 6.28.57, drygt 5 minuter efter Calcaterra som vann i år igen. 3.53 fart i 100 km !!  När han passerade 50 km kommenterade man på iRunFar.com liveblogg "Jonas Buud is 6th at 3:12:20 for 50k. Looks like he's on a simple Sunday jog". När han passerade 80 km frågade han "är det fri fart nu". Det var lite för kort med 2 mil fri fart för att hinna ifatt Calcaterra, men en grym tid blev det. Någon som hänger med på en Sunday jog i 3.53 fart snart?

Kajsa Berg var minsta lika stark i VM premiären, VM silver och EM guld. 7.35.23, ännu ett svenskt rekord. Upp i ledningen vid 60 km ungefär och det höll nästan ända in i repet. Fick ge sig med 1 min de sista kilometrarna. Inte undra på att det kändes som att Kajsa varvade oss en gång varje varv på Bislett i Nov.

Och så Kerstin som tog en rejäl revansch på fjolårets avbrutna VM lopp. Det blev en 14:e plats på 8.18.45. 100 km i sub 5 fart, grymt bra. Ser ut att bli bra fart på våra långpass framöver.
Peter, Reima och Kristina måste coachat bra
Mona, Jonas, Kerstin och Kajsa sprang ännu bättre!
Foto: ultradistans.se

tisdag 17 april 2012

TEC - klädtips lite efteråt

Nå har det gått 2 dagar och man börjar känna sig relativt OK igen, förutom början till en förkylning, jag antar man är lite mer mottaglig efter att ha slitit runt i 161 km. Känner mig fortfarande jättenöjd och det är kul att läsa alla bloggar med upplevelserna vi alla gick igenom.

Det finns många talande bilder från årets TEC, svårt att tro att det är mitten på april när man ser dom, många riktigt bra bilder är tagna av Micke Sjöblom. 
Foto: Micke Sjöblom www.zebrabild.com 
Tänkte berätta lite hur det funkade rent praktisk med kläder och sånt under 161 km och knappa 23 h i det vädret. Det gäller ju att hålla kroppen lagom varm och torr även efter många timmar när energidepåerna är nera på ett minimun.

Viktigast av allt tycker jag är jackan, använde en i tunna GoreTex active shell. Höll mig torr och lagom varm på kroppen hela dygnet, trots några timmars blötsnö och regn i början och ännu flera timmar snöras från skogen. Luvan var suverän att dra upp i skogen när det kom mindre laviner ned från grenarna. Under jackan hade jag bara en tunn supertröja de första 8 milen till framåt kl. 22. Bytte då underställ till ett i Merinoull plus en funktions T-shirt för att lager till. Egentligen mest psykologiskt skönt att byta, jag var ju ändå torr. Satte på mig en reflexväst och senare på natten en tunn jacka till för att få ett extra lager i gryningens råkyla när energin var slut.

Löparglasögonen, som inte är så mörka som dom ser ut på bilden, hade jag för att det är skönt när det snöar, man slipper kisa mot flingorna. Någon sol var det ju inte problem med på lördagen.

Tightsen var halvtjocka kompressionstights. Jag kan inte säga att jag märkt någon skillnad av kompressionen men dom är sköna på och lagom varma i de skiftande temperaturer vi väntade oss. Dessutom torkar dom väldigt effektivt eftersom dom sitter så tight. Upplevde aldrig någon gång att jag var blöt om benen.

Skorna, ett par Salomon XA Pro 3D Ultra med 2 år på nacken. Valde dom för ett lagom grepp med sulan i snö och lera, dom var väl insprunga, nästan för väl. Ingen GoreTex i dessa, vattnet kommer in men kommer också ut. Blev blöt om fötterna efter 50 meter och sen var det så i 161 km. Bytte aldrig skor och strumpor, kändes inte att det var någon idé, skulle bli blöt lika fort igen. Fryser i princip aldrig om fötterna när jag springar även om dom  är blöta i några minusgrader. Fötterna jobbar tillräckligt för att hålla värmen när man springer, jag har mycket större problem när jag åker skidor. En annan kul lärdom gjorde jag också. Jag brukar inte ha problem med skavsår eller blåsor men under långa lopp blir det blåsor utmed hälarnas "hårda hudkanter". Denna gång såg fötterna ut som russin när jag släppte ut dom efter att dom varit blöta så länge, dom hade blivit så mjuka så det fanns inte en enda blåsa, bara att låta dom torka ut !
 
Det känns bra att man fick testa lite tuffare förhållanden, för att lära sig mer hur både kropp och kläder fungerar inför kommande lopp i alperna, Trail Ticino och UTMB. Där finns det inte några möjligheter till klädbyten varje mil om man väljer fel.

söndag 15 april 2012

Täby EXTREME Challenge heter det ju

... och extrem var bara förnamnet i år. Vaknar klockan 6 på lördagsmorgon och kikar ut, SMHI hade haft lite snöslask i prognosen. Möts av värsta blötsnöstormen utanför fönster, ser ut att bli ett tungt dygn.

Äter frukost och går upp till Ensta Krog för att hämta nummerlappen, där är det snöskottning som gäller.

Precis lagom när jag skall gå tillbaka för starten kl 10 kommer besked att man flyttat fram starten till 12, måste röja alla träd som tryckts ner av snön först, hela tiden fortsätter snön att vräka ned. Kl 12 blir det i varje fall start.
Samling för start, tröjtrycket har en speciell innebörd en sådan här dag.
Det börjar med snöpulsning i 1 dm tung kramsnö under det första varvet, snöandet övergår i regn och snön övergår mer och mer i slask och lera. Lite bilder från Stefan Manning behöver ingen förklaring, visserligen går TEC banan delvis på cykelbanor och grusväg, men det var detta underlag som gällde 3-4 km av varje varv, drygt 5 mil av dom 16 alltså.



För att spetsa till utmaningen ytterligare lite så klarnade det upp framåt kvällen och frös till, cykelbanorna blev glashala och leran fick en knölig hård skorpa.
Gryning ute på den 13:e milen
Tuffast tänkbara förhållanden alltså, det satte sina spår i startfältet. Av de 90 herrar och damer som var anmälda på 100 miles, var det 15 som valde att avstå. 75 startade alltså, men i extremvädret var vi bara 24 som tog oss runt alla 16 varven, mer än 2/3 fick kasta in handduken.
Men i de extremt tuffa förutsättningarna, är det 2 prestation som slår det mesta...
- Anna Grundahl satte nytt svensk damrekord för 100 miles, på den banan, hur är det möjligt?
- Freddy Yeoh från Singapore, han hade kommit hit bara för att springa TEC, det var första gången han var i Europa, första gången han upplevde snö och första gången han sprang ett 100 miles lopp. Hur kommer man på idén? Trots att han frös sig genom natten med en tjock stickad balaklava tog han sig runt på drygt 24 h. Det kallar jag pannben.

För egen del gick det riktigt bra efter omständigheterna, flöt på hela tiden. Körde själv de första 6 varven med bara korta stunder ihop med andra, ville inte riskera dras med i fel tempo. Ut på 7:e satte jag på Spotify och det bara rullade på i en "bubbla" under 4 varv, glömde t.o.m. att gå i några backar. Mitt i natten, på varv 11, klev Sandra på som pacer under 3 varv. Stadigt löptempo nästan hela tiden, men gång i lerskogen.
Blev själv igen på 14.e varvet då blev det tungt och för mycket gång, räddades av en lokal pacer som var med de 2 sista varven och höll mig löpande och vaken.
Nästan som ett hån kom solen till slut fram när det var ett halvt varv kvar, kunde i varje fall avsluta och pusta ut i solskenet. 22 h 39 min tog de 16 milen och en 13:e plats blev det i herrklassen, 1:a bland alla 50+.

Tror mina Salomon gjort sitt nu efter både Vertex och extrem TEC,
gick aldrig att sanera helt ens efter Vertex

lördag 14 april 2012

TEC väder

Visst är det fantastiskt med det här landet, vädret kan vara precis hur som helst. Mesta snön på hela vintern kommer nu, den 14 april, precis lagom till start. Blir mycket pannbensträning det närmaste dygnet. Även arrangörerna har lite extra utmaningar...


fredag 13 april 2012

Mot Täby, TEC nästa

Nu är det packat och klart, matlådan och massor av olika kläder. SMHI lovar? allt mellan snö och sol med nära +10 grader. Start i morgon (lördag) kl 10. Vill ni ha koll på loppet så är vi on-line på jogg.

onsdag 11 april 2012

Genrepat

OK, ett genrep skall ju vara så lika själva tillställningen som möjligt, men det är ju inte läge att köra 16 mil några dagar innan själva loppet. Genrepade istället med 1 mil, sen är det ju bara att fortsätta 15 till på lördag/söndag :)

Försökte sänka tempo en del ned mot ett TEC tempo, det blev i varje fall lite över 5.30 men på lördag blir det till att sakta in ytterligare lite. Skall försöka hålla lite lägre tempo i början i år, jämfört med förra året, för att se hur det håller framåt natten när milen i benen börjar bli många. Nu är det bara att börja packa "matlådan" och klädväskan, på fredag kväll är det dags att dra till Täby.

Det är 5:e gången nu jag skall ta mig 100 miles eller mer i ett lopp, alltid lika spännande att se hur kroppen och knoppen fungerar, vem av dom som tar kommandot så att säga. Först kommer 5 mil eller så som måste bli rena transportsträckan, att ta sig igenom utan att slita på kroppen och se till att man tycker att det inte börjat än. Sen kommer nästa 5 mil, man börjar få lite känningar och tycker det är långt kvar, nu gäller det att hålla i motivationen. Efter 10 mil är det "bara" nedräkning kvar, nu kommer det börja hända saker både med kropp och knopp, saker man aldrig vet säkert innan vad det blir. Gäller att veta att på något sätt blir det jävligt och att det gäller att bita ihop, koppla bort nedräkningen och fokusera på ett varv i taget eller ännu korta delar.

Så skall man se till att stoppa in mycket nog i matluckan, hela tiden och redan från början och så skall magen palla för alla rätt enformiga konstigheter den får ta emot. Ja det är mycket som skall fungera både fysiskt och mentalt, men det är ju det här vi är skapta för, att springa långt och kunna fortsätta även bortom dom normala mentala gränserna. För varje gång man prövar hittar man nya vägar tillbaka till urgenerna.

söndag 8 april 2012

Black River Run - snitslat

Nu är BRR snitslat, i varje fall lite provisoriskt på de ställen i början av varvet där det kan vara lite svårt att hitta, på de ställen där banan går in på småstigar och berghällar.

Med bara en vecka kvar till TEC är det inte läge för många och långa pass, även om en påskhelg är perfekt till det. I går blev det istället en lite lagom lugn runda med Sandra för att snitsla de svåra passagerna på BRR banan och när det var klart fortsatta vi lite runt om på småvägar och stigar i skogen.
Soligt och fint men kyligt med minusgrader kvar i skuggan.

fredag 6 april 2012

1 vecka och "det sitter i huvudet"...

1 vecka kvar till TEC alltså. Man har visserligen gjort det förut, det är bara ett år sen förra TEC och däremellan har 100 miles gränsen passerats på 2 andra lopp både i Skövde och på Bislett, men det är ändå en lite speciell känsla hur skall det fungera.

Banan lär inte vara någon större överraskningen, efter 16 varv förra året lär man hitta 16 till i år, men hur skall kroppen och knoppen ta sig an loppet denna gång nu när man borde ha blivit några snäpp klokare. Har haft en bättre träning och uppladdning inför loppet i år och blivit några erfarenheter rikare när det gäller långa lopp. Målet är att bättre förra årets resultat, men hur mycket är möjligt?

Om det inte blir några definitiva problem med mage eller skador så sitter avgörandet när det gäller vad som är möjligt som sagt i huvudet, jag vet ju att kroppen klarar 100 miles utan egentliga problem. Då är det perfekt att jag får med mig dotter Sandra som pacer. "Det sitter i huvudet" är hennes devis just nu som ganska nybliven träningsnörd och blivande F&S ledare till hösten. Nu blir det pacing på TEC som ett rejält långpass inför hennes marathon-premiär om 2 månader. Jag lär få höra "det sitter i huvudet" några gånger nästa lördagsnatt utanför Täby

tisdag 3 april 2012

Tillskott i samlingen och nytt löpsteg!!

Våren är på gång så det fanns behov av ett tillskott i skosamlingen, dom flesta i hyllan börjar ha ganska många mil under sulan nu. Har funderat ett tag på Asics nya Excel 33 och i dag slog jag till.

Provade att filma steget på löpbandet i affären, det var nog 2 år sedan senaste gången. Måste säga att jag blev grymt positivt överraskad hur steget förändrats på dessa två år. Perfekt isättning på främre mellanfoten, först med lite utsida och sen ned med insidan helt utan pronation, trots att skorna är neutrala.
För 2 år sedan var det mycket mera hälisättning och en kraftig pronation framförallt på ena foten.

Tror det finns två orsaker till det bättre steget. Dels alla löpteknikpass med Markus Stålbom som bit för bit gjort att man blivit mer medveten om tekniken och utan att egentligen märka det successivt ändrat steget. Dessutom mera träning och mera träning med andra minimala skor, ända "ned" till Minimus, som stärkt fötter, vrister och vader. Känns bra, ett effektivare steg som dessutom minskar belastningar och skaderisk.

söndag 1 april 2012

Klubbhelg

Nu har VLK haft sitt första gemensamma träningsläger, visserligen en "light" variant på läger eftersom vi höll till på hemmaplan i stan men det blev en lyckad helg med mycket blandad träning. Vi var 12 stycken i går och 9 i dag, hade hoppats på lite flera men det fanns ju tävlingar att springa också. Riktigt bra tävlingsframgångar blev det också för klubben. Åsa var den lysande stjärnan med en seger i Borlänges 6h-lopp.

Tillbaka till klubbhelgen som avslutades i dag med långpass. Vi hade tänkt dela på oss och köra 2, 3 eller 5 mils rundor i olika grupper, men alla tyckte 3 mil kändes lagom så det blev ca 3 mil för oss alla. En blåsig men ändå skön söndagsförmiddag.

I går var det en heldag med träning och mycket snack vid VIK skidors stuga där vi hyrt in oss. På morgonen körde Markus Stålbom ett löpteknikpass med oss, temat var att springa utför så effektivt och avslappnat som möjligt, inte så lätt som det låter. Blev många vändor upp och ned för att pröva olika steg och kroppsvinklar och se hur det känns, men som Markus säger, det gäller bara att lyfta fötterna och hålla frekvensen. I slutet av passet blev det lite styrke- och smidighetsövningar, kan ibland se lite märkligt ut ;-)

  Bastu, lunch och vila med snack, sen var det dags att praktisera backtekniken. Vi körde ett backpass på Davids backrunda, en del valde 2 varv andra 3. Tillbaka vid stugan blev det mera bastusnack.