onsdag 30 mars 2011

Uppladdning i det tysta?

Det är TEC om en dryg vecka, premiär på 100 miles lopp för min del, spännande och kul.
Man kanske kan tro att det är uppladdning i det tysta, i varje fall efter bloggtystnaden i mer än en vecka, men det har helt enkelt varit mycket annat.

Löpladdningen känns OK. Bra träning hela vintern och återhämtningen efter maran i USA har gått bra, inga känningar alls längre. Har nu under 4 dagar kört 7 mil ganska lugnt för att mjuka upp och komma ner mot TEC tempo. Det blir något längre och lugnt pass till helgen också och sen ännu lugnare och bara lite nästa vecka.

Prylladdningen är också på spåret. Lånelampan som jag har turen att få använda testades i måndags ute i snöiga skogen. Perfekt lyse, bättre än en gammaldags OL-pannlampa. Jämfört med en sådan viktlös och med närmast oändlig batteritid. Det lutar nog åt en liten investering efter TEC, det kommer ju mera behov och den kan duga som OL-lampa också om jag nu skulle få något återfall och springa natt-ol igen, det är rätt kul.

Var på gubbdagiset på lunchen i dag, Ohlssons butik på taket i Igor alltså, och fixade en liten enkel Silva lampa som den obligatoriska back-upen. Nu skall det finnas lyse för en hel natt hoppas jag.

Testade TEC's sportdryck i helgen också, snubblade nämligen över Hammer produkter borta i USA så det blev lite koncentrerad energi köpt för test och för loppet. Testade Perpetum drycken i helgen. Meddelandet från TEC nämnde att den kunde "kännas ovan första gången". Jo nog kan man säga det, kändes väldig "nyttig" med ingen egentlig smak, var mera som en tunn gröt. Man hinner kanske vänja sig under 16 mil.

Snart dags att ta fram "lådan" och börja packa lite energi, utrsutning och kläder, det närmar sig...

... bara den utlovade värmen kommer i helgen och smälter bort den sista snön och isen, för det var stenhårt i skogen i måndags.

måndag 21 mars 2011

Tobacco Road Marathon

Uppladdningen har varit ganska bra, flyt i träningen hela vintern, lite fartpass sista 3 veckorna, 2 dagar på höghöjd och så gårdagens löparladdning. Då finns det inte så mycket att skylla på, lika bra att göra ett nytt fösök på sub 3.

Efter 2 dagar med sommarvärme var det plötsligt en kylig morgon, bara 6 grader kl 7 när man stod där i linnet och väntade på starten som dom dessutom flyttades fram en kvart för att alla bussar skulle hinna ta sig dit. Men starten gick och värmen fick man upp ganska snabbt.

Som vanligt var det många som rusade i början men det lugnade ned sig och det glesnade fort därframme. Större delen av banan gick på en nedlagd järnvägsbank så det var riktigt platt och rakt fram så man hade bra sikt, från 5 miles ungefär och till halvmara passeringen vid 13 miles låg jag på min plats, drygt 30:e räknade jag till vid vändpunkten. Det kändes grymt bra och GPS'n larmade då och då för tempo under 4.00 min, ändå kändes det lätt.

Passerade halvmaran på 1.29, sub 3 och kanske även pers kändes inom räckhåll. Efter halvan så tog jag mig förbi några stycken men samtidigt kom det 3 bakifrån när tempot hade sjunkit lite grann. Jag hakade på trion efter andra vändpunkten och på nytt började GPS'n larma att det gick fort, ett par kilometer, sen fick jag släppa efter lite. Började bli knappt om tid att klara sub 3 och när det blev lite motvind och lite sluttande gator sista 3 km så var det kört, hörde målspeakern alldeles för långt bort. 46 sekunder fattades det närmare bestämt, i mål på 3.00.46. Retligt men tur att man varit under 3 annars hade det varit tugnt. Det blev i varje fall med marginal mitt näst bästa mararesultat.


Kul att springa härborta, det är naturligtvis mycket långt från stämningen i New York men alla som är ute, både publik och andra löpare, är så positiva och alla kommer med peppande rop efter banan.

Solen kom fram under förmiddan och det blev uppåt 13 grader så det var perfekt löparväder och skönt att ta det lugnt runt målet en lång stund när man hade dagen på sig. Reslutatet blev till slut en 31:a plats och dessutom en 2:a plats i M50, bland 1050 startade.

söndag 20 mars 2011

Uppladdad

Då var man uppladdad och klar för en mara igen, 15:e gången närmare bestämt. I går kom jag fram till Cary i North Carolina, ner från de Mexikanska högslätterna till mera normala höjder.

Det blev en lördag med uppladdning som passar bra löpartokig som man blivit.

Steg 1 - Utsövd: Lyckades sova ut ända till kl 8, de senaste nätterna har annars blivit alldeles för korta pga jetlagen som jag inbillar mig kändes av extra mycket på den höga höjden i Mexico. Nu är jag i varje fall utsövd inför maran.

Steg 2 - Uppmjukad: Efter frukost blev det en lätt joggingrunda för att mjuka upp löpsteget. Grymt härligt att springa runt den lilla sjön i Lake Johnson Park när det var 20 grader och solen sken. Vilken kontrast efter 4 månader istid hemma.


Steg 3 - Löparshoppad: Det har alltid varit billigt att köpa löparskor i USA jämfört med hemma, men nu med den låga dollarkusren är det nästan ett skämt. Det blev skoshopping för ett helt år, 3 par närmare bestämt. Pris mellan 450 och 650 kr, motsvarande skor hemma ligger runt 1600 kr. Det blev 2 "vanliga" och ett par racing.




Steg 4 - Uppladdad: Avslutning på dagen blev det hemma hos David och Camilla med en laddning pasta, mycket löparsnack och snack om livet i USA. Camilla springar också maran i morgon. David, Oskar och Anton står för supporten.

Nu blir det ett försök att sova tidigt, skall pallra mig upp redan 4.30 i morgon för starten går 7.15. Har inte förstått varför så tidigt, om det är för att dom är rädda för värmen som kan vara extrem redan i mars, eller kanske för att dom skall hinna till kyrkan, det är ju ett starkt behov här borta. Oavsett vilket, i morgon blir det...

fredag 18 mars 2011

Höghöjdsträning...

...det har i varje fall blivit chansen att prova lite av det.


De sensate två dagarna har jag varit i Mexico på den rundresa i jobbet som jag är på just nu. Jag hade inte riktigt koll på det innan, men San Luis Potosi som jag är i just nu ligger på 1900 meters över havet, en ganska lagom höjd för höghöjdsträning. Nu lär ju inte två dagar vara så mycket, det är snarare två veckor som behövs för att det skall ge effekt, men lite effekt borde det ha, om inte annat så rent psykologiskt.

Så här några dagar innan maran är det inte så mycket träning som gäller, men det har fått bli ett par morgonpass på hotellets löpband. Springa ute är inte riktigt rätt läge här pga trafiken och även en viss risk för olika typer av brottslighet.

Det skall bli kul att se om man i varje fall kan inbilla sig att 2 dygns boende med lätt träning på 1900 meters höjd har en effekt när jag tävlar på söndag.

söndag 13 mars 2011

Lite tur i varje fall

Det är snart dags för TEC, knappt 4 veckor närmare bestämt, då är det nya utmaningar som gäller.

Man lyckas få till mycket bra sponsring kring tävligen. För några månader sedan var det utlottning av en Comradesresa bland förra årets och årets deltagare. Vinsten då gick till Daniel i VLK. Nu i veckan var det mer utlottningar, bl.a. lån av 5 pannlampor före och under TEC.

Tro det eller ej, nu blev det lite tur för mig också! Ingen Comradesresa precis, men perfekt att få låna och testa en lampa. Jag funderade som bäst på vad jag skulle skaffa som var lite mera anpassat till dygnslånga traillopp, det är ändå dags att pensionera min gamla orienteringslampa från "stenåldern" eller närmare bestämt sent 80-tal med halogenlampa och NiCd-batteri som inte ens räcker en långa natten på 10-mila.

Nu blir det test av Silva X-Trail Plus, sen får vi se om det blir en affär också.

Vårkänslor

Äntligen!! Efter en 4 månader lång vinter med massor av snö och långa perioder med kyla under -15 grader känns det äntligen som att våren är på väg.
Hela veckan har den kämpat hårt mot vintern, har försökt töa is och snö men på nätterna har det frusit åt igen... tills nu i helgen.
I går var det en strålande solig dag med några plusgrader och ganska blåsigt, det tog rejält på snön och det torkade upp en del. Plusgraderna har fortsatt i dag med lite regn som också gjort sitt.

Det blev några träningspass i vårvädret, lite snabbdistans och intervaller i går och en lugn 13 km runda i dag som kändes riktigt lätt. Träningsläget är gott och vårkänslorna gör det alltid lite extra lätt.

Nu blir det 1,5 vecka på resande fot i jobbet, möten skall hinnas med i Mexico, USA och Canada. Träningsgrejerna är naturligtvis packade och denna gång lyckades det vara jobbresa samtidigt som ett Marathon på platsen. Om en vecka blir det allstå Tobacco Road Marthon i Cary, North Carolina. Kul !

måndag 7 mars 2011

Tänndalsfjällen

Bjuder på lite bilder nu när jag är hemma igen hos den som vanligt bortglömda kamerasladden. Växlande väder kan man säga...

Längdåkning när den är som bäst


Hamra-Funäsdalen i medvind efter stormen, halva vägen avklarad


1 km spikrakt över myren i gråvädret


Skarsfjället


Nypistat


30 m/s på toppen, lite mindre här nere, men man fick hålla i sig


Vi stannar nog inne en stund

torsdag 3 mars 2011

Stormvarning !!

Det är en vecka med lite mindre löpning just nu, egentligen passar det nog ganska bra för att få till en liten formtopp till Tobacco Road Marathon i USA om drygt 2 veckor. Nu var det inte planerat så, men det är ju alltid bra att passa på tillfälet.

Skidsemester i fjällen med familjen är ju en rätt bra vecka, en mycket aktiv semester med extremt mycket frisk luft kan man säga. Första 3 dagarna var det riktig blå himmel och inte mycket att klaga på, utförsåkning på dagarna och lite träning på eftermiddan med skidor eller korta snabba löppass.

I dag hade SMHI däremot gått ut med en klass 2 varning, med storm och kanske orkan på kalfjället. Prognosen stämde ganska bra men blåsten kom längre söderut än vad SMHI trodde och den drabbade oss. Solen sken visserligen lite till och från i morse men det gick inte att gå upprätt, på toppen blåste det 30 sekundmeter, det var bara att gå in igen och vänta ut vädret.

Fram på eftermiddan hade det lugnat sig något, då kunde man i varje fall passa på med lite längdskidor i dalgången. Och varför inte dra lite nytta av blåsen, bestämde mig för att fortsätta i medvinden förbi Tänndalen och ned till Funäsdalen, sen fick det bli skidbussen hem istället för att slåss med motvinden. En riktigt skön tur även om spåren var lite igenyrda bitvis.