Enköping är inte så nära som dom tror!

Ultrapass på en söndag denna gång, lite ovanligt men i går hade VLK tävling så det fick bli långsöndag istället för långlördag. Det var också dags för månadens ultrapass som Daniel planerat skulle gå från Enköping. Inte så nära som reklamen säger, i varje fall inte när man tar till lite extra svängar för att få det till 5 mil.

Jag passade på att ha den optimala uppladdningen för ett ultrapass genom att komma hem 01.30 från en liten fest! Visserligen gjorde jag det till min tur att köra, men åndå. Får se det som lite 24h träning, att springa långt med bara lite sömn. Det var extra kul när vi åkte hem på natten från Lillhärad, snön fullkomligt vräkte ned och väderprognosen hade lovat regn och plusgrader på söndagmorgen, det mesta tydde på ett tugnt pass.

Men inte blir vi avskräckta för det, alla 9 VLK'arna hoppade upp på Arlandabussen 07.35 för enkel resa till Enköping, där också Jonas och Krister anslöt. 11 st på ett ultrapass med 0-grader, tung nysnö, duggregn och lätt motvind, inte dåligt.

Det gick över förväntan, nästan alla vägar var nyplogade och det var inte allt för isigt, förrutom när vi kom in på cykelbanorna i Västerås där regnet blankpolerat isen. Några depåstopp på vägen blev det också för att äta, dricka och samla ihop gruppen. Det gick lite snabare än det tänkta 6 min tempot för några av oss, vi har en Höök istället för en "hare", skillnaden är att en hare i loppen kliver av efter ett tag, men Hööken har spring i benen hela tiden ;-)

Ett riktigt skönt och kul första Ultrapass för året, det kunde man inte tro i natt, då såg det mer ut att bli pannbensträning.

Lite suddiga bilder blir det också, det var sådant gråväder så kameran var inte särskilt snabb för att fånga dom snabba löparna.

Någonstans på den Uppländska stäppen


Daniel och så Hööken i dragläge


Lisette, Roger och Alba


Depåstopp i Bredsdal


Bron över floden Sagån i gränslandet mellen Uppland och Västmanland


Roger, Robert, Simon, Hööken (i dragläge nu igen!) och Kerstin

Ett nytt år...och det började bra !

Nu var det ett tag sedan det blev något skrivit på bloggen, det har t.o.m. hunnit bli ett nytt år, bara att börja om från 0 igen i träningsdagboken.

Året började riktigt bra, redan den 2 januari åkte vi på en veckas semester till Teneriffa, bort från snö och kyla. Vi tog risken att bo på den norra, gröna och fina sidan av ön, men samtidigt den sida som får mest regn. Vi hade tur, det blev 6 dagar med non-stopp sol och ca 25 grader, det var så sköööönt att slippa snö och kyla.

Det blev också läge att börja året med ett litet "inofficiellt träningsläger". Bara att gå upp lite tidigare och ta en runda före frukost nästan varje dag. Löpträning i bara shorts och T-shirt, det var ett tag sedan. Det är kul att springa på nya ställen också och leta sig fram på nya vägar lite på känn.

Vi bodde i Puerto de la Cruz nere vid kusten mitt i Orotavadalen. Dalen är egentligen en brant sluttning upp till 1500 metersnivån, med massor av små städer, byar och branta slingrande vägar. Med en enkel turistkarta och lite kartminnesträning efter ha kollat in på Google Maps så gick det ganska bra att hitta runt på småvägarna. Det finns hur många möjigheter som helst och mycket höjdmeter blir det hur man än gör, det gäller bara ett se upp så man inte hamnar på fel sida någon djup ravin och får ta en lång omväg.

Hann med 5 morgonpass under veckan, 74 km totalt, ett av passen blev ett långpass på 25 km som började med en stigning rakt upp till 950 meter de första 9 kilometrarna. Uppe i vägskälet där jag skulle vända nedåt igen fanns litet fik, perfekt för en snabb Cafe Solo. Man kan nog säga att fikagästerna som var på väg till jobbet var lite undrande när jag berättade att jag just sprungit upp från El Puerto på morgon och nu skulle ned igen. Jag antar att man fick bidra med ett samtalsämne för dagen i byn.

Bjuder på lite bilder, även om dom är lite matta i det svaga gryningsljuset.

El Teide, Spaniens högsta berg på 3700 meter syns bra nedifrån Puerto De la Cruz.


Brant gata i La Orotava, det var bara att springa på rakt upp, den fortsatte rakt upp genom byarna långt ovanför stan.






Solen börjar nå ned i dalen till slut

Magisk vinterdag i Taberg

Vi åkte till Taberg för lite mellandagsjulfirande hos syster och resten av släkten. Det skulle bli lite mellandagsshopping i måndags i Jönköping, men solen sken det var -12 grader och det såg ut att bli en strålande fin vinterdag.
När resten av familjen åkte till stan följde jag med i löparkläderna för att springa hem genom Tabergsdalen istället. Släkten tycker nog det är lite märkligt val, men med ett sådant väder är det svårt att låta bli, och det blev bättre än väntat.
Söderut från stan genom Tabergsdalen mot en sol som man i varje fall kunde inbilla sig att den värmde lite. I början var det en vanlig fin vinterlöpning.

Munksjöbron i Jönköping


Bårarp


Nästan framme i Taberg


När jag kom utåt Taberg hade jag bestämt mig för att avsluta med en tur upp på toppen som ligger ca 150 meter över samhället. Det skulle bli en rejäl backe efter dryga 1,5 mils löpning. Lagom när jag kom dit hade låga dimmoln bildats över landskapet, den snötyngda toppen med frostklädda träd stack upp över molnen och solen sken. Jag har växt upp i Taberg i 21 år och säkert varit på toppen hundratals gånger men aldrig upplevt något liknande. Det var helt magiskt, som tur var hade jag kameran med mig.
Håll med om att vissa träningsrundor bjuder på lite mer upplevelser än andra !

Tomtejoggen !

Numera en årlig tradition i Västerås, VLK's tomtejogg, i år blev vi 9 tomtenissar som träffades vid Bellevue kl 9 !

-15 grader och gnisslande snö gjorde att vi hade extra mycket julstämning. Vi tog en runda ned genom centrum och ut på Lillåudden, förbi stackars Bore som har ett hårt jobb den här vintern att hålla Mälaren öppen för sjöfart.

Tillbaka norrut igen förbi F&S som hade en stor tillströmning på väg till årets juljympa, än är det fler som föredrar att träna inomhus när det är -15. På väg norrut, mot vinden, kändes det hur frisk och bitande julmorgonen var. Det var inte många som vågat sig ut, knappast ens några hundägare, dessa är annars ett vanligt fenomen när man är ute och springer i lite udda vädar.

Att dömma av alla extra blickar, och en del tutande, från bilar som passerade förbi så får man nog dra slutsatsen att tomtejoggen inte (ännu) etablerat sig som en stor tradition i så vida kretser, men det är en sak vi får jobba på.

Efter en timma och 11 km var vi tillbaka till Bellevue, väl rustade för att ta tag i julmaten med goda samveten.

Skulle det sen bli för mycket av just julmaten så finns ju chansen att kompensera detta med ett litet långpass i morgon, det är ju lördag, visserligen juldagen men på förmiddagen händer det ändå inte så mycket

Midvinternattens köld är hård...

Nog kan man säga att detta stämmer ganska bra, i varje fall i år. Efter att vi nu haft istidsvinter med snö och kyla sedan den 9 November så har termometern börjat läcka ut spriten helt och hållet, eller vad skall man tro den sjunker stadigt nedåt, just nu -26 grader här i Västerås... and still falling.

Det ger ju lite extra variation åt träningen, knappast halt längre, moddfritt och definitivt myggfritt. Kylan går ju alltid att hantera om man vet vad som behövs beroende på aktivitet. Jag har konstaterat att det går betydligt bättre att springa än åka längdskidor när det kryper nedåt -20 och under, mindre fartvind, fötterna håller sig aktiva och varma och händerna kan man packetera i efter behov.

I går kväll hade vi midvinterträningspass i VLK, kristallklar luft, fullmåne och -21 grader, mycket mer midvinterliknande går det knappast att få. Trots kylan var vi faktiskt 7 st på passet, det märks att många börjar bli ganska vana vid kylan nu, inte hela värden med -21, bara att klä på sig och ta en runda. Sen finns det naturligtvis folk runt omkring, hemma och på jobbet, som är lite undrande.

Undran blir inte mindre när man kommer cyklande till jobbet i -23, men man slipper ju beklaga sig för igenfrusna bilar som knappt startar, det är annars ett vanligt samtalsämne vid fikat.

Nu har det i varje fall vänt, från i dag går det mot ljusare tider, det är 100% säkert, sen får vi se hur länge istiden håller i sig. Ligger snön kvar till början av April? Inte helt osannolikt, i så fall får vi en 5 månader lång vinter i Västerås, det måste vara något av ett rekord.

Vilovecka

Det har blivit en liten vilovecka med "bara" 3,5 mil löpning, det skadar ju inte att ha lite återhämtning ibland. Visserligen var det inte riktigt självvalt denna gång men man måste ju passa på att se det positiva där man inte kan springa så mycket som man vill.

Måndagen och tisdagen blev precis som vanlig med ett Friskis pass, intensiv med Nadja, och ett VLK pass, med bra tempo. Efter det har det blivit viloläge, relativt sett.

I går var det VSOK's Glögglunk i Orientalen, jag var en av arrangörerna i år så i går eftermiddag blev det ett snöpulsningspass på en knapp mil för att sätta ut alla kontrollerna till årets bana som var foto-ol på södra Rocklunda. Några kontrollbilder att fundera över för er som inte var med kommer här, hittar ni dit?




Det blev en ganska bra bana, många hittade ganska många kontroller, men ingen hittade alla, precis som det skall vara. När alla kommit runt i skogen och avslutat med sprint-ol i damernas omklädningsrum så fortsatte festen.
Segrare på hela banan blev Öset, inte särskilt högt odds på den inte, segrare på sprinten i damernas omklädnigsrum blev Micke Davidsson, som tydligen hittar bra där ;-)
Efter detta så var det inte direkt läge att hinna med morgontåget till Sala och VLK's första Trail&Run för säsongen, det blev en ny snöpulsning i Rocklundaskogen för att hämta in kontrollerna istället.

Det blir ingen chans till långpass i morgon heller, inte med löpning i varje fall, det blir en långflygning istället ner till Saudi för en jobbresa. Blir ett byte från -20 till +20 för ett par dagar. Tyvärr är det inte läge att springa ute där nere nuförtiden, det får bli lite löpband på hotelet istället, om det blir tid över.

Nästa helg blir det ett vinterlångpass igen i varje fall, SMHI lovar mycket mera snö lagom till helgen, vi får de vad det blir av det vädret.

Strålande fin vinter

Mot solen söderut från Vångsta

-10 grader, knappt någon vind och decembersolen kämpar sig precis över horisonten, under natten har det kommit 3 cm pudersnö. Visst kan det vara härligt med ett långpass mitt i vintern!

Vi blev visserligen bara 3 på VLK passet i dag, jag Simon och Gunilla, flera av VLKarna stack istället till Kungsör för att testa på Vinterseriens lite kortare banor. Det var visst några av dom som passade på att värma upp med nästan 2 mil, det kan man kalla uppvärmning.